Ni är förstås fullt medvetna om hur mina berättelser brukar gå till. Jag talar förstås om de historier jag berättar för mina barn på kvällarna. Det är improviserat som är temat. Det älskas av mig och det gillas av mina barn också. Därför blir det så vi gör och så vi har gjort under 1 års tid nu. Jag tänker att det bidrar till två saker: 1) barnen lär sig hur man kan vara spontan i sitt berättande. 2) jag får den bekräftelse som jag så ofta suktar efter.
Senaste historien handlar om städhjälpen Markus. Markus hade sökt sig från sitt yrke som civilingenjör för att, under 1 år av sitt liv, testa något helt annat. Han ville jobba med människor. Det var nämligen så att han hade en övertygelse om att han ville göra det. Han visste bara inte hur man började. Det landade i att han fick jobb som städhjälp. Det stod klart redan från början att han enbart skulle vara städhjälp i ett års tid. Sedan skulle det vara nog. Han tänkte att han förmodligen inte skulle vara städhjälp för evigt. Kanske skulle han däremot sadla om och välja något yrke där han får hjälpa människor.
Den förste kund som städhjälpen Markus fick hette Helene. Helene bodde med 10 katter, 4 barn och en stor St. Bernhards-hund. En brokig skara där alla var vänner med alla men alla bråkade om det ville sig illa. Kanske var detta bland de tyngsta uppdragen som en städhjälp kunde få. Det var hundhår överallt. Barnen hoppade och klättrade på allt. Tyvärr tillät inte livspusslet att de lämnade hemmet när tjänsten inom städhjälp skulle ske. Det var väldigt synd, tyckte Markus som funderade på vad han hade gett sig in i när han ansökt om att bli städhjälp.
Det blev omedelbart bättre när Markus tilldelades sin andra kund som städhjälp. Det var Greta. Greta hade haft städhjälp i en väldig massa år. År som hon spenderat för sig själv i sin lägenhet och under vilka sällskapet endast bestått av de som kommit dit. Tyvärr så var många av de hon kände, och som brukade hälsa på, döda och därför var städhjälpen en av de få som faktiskt kom dit. Markus hade fått direktiv om att inte lägga mer pengar hos någon kund än någon annan. Saken var bara den att Greta hade bättre historier från ett långt liv än städhjälpen Markus någonsin hört. Det fick vara värt en liten extra stund och risken för att bli utskälld av chefen.